Kalla mig galen, men ibland kan man nästan önska att livet vore lite mer som det är på film. Det dyker upp problem, men de lyckas alltid lösa (näst intill alltid) det och sedan blir dom hur lyckliga som helst och allt är jättemysigt. Men i livet känns det som om alla problem bara byggs på hela tiden och när man väl lyckats lösa något eller komma över problemet dyker det upp ett nytt innan man hunnit glädja sig åt det man nyligen lyckats lösa :/ .... Man hinner liksom inte återhämta sig och samla nya krafter för att ta tag i det nya utan det känns som att man bryts ner mer och mer istället. Eller så hinner man aldrig lösa det första problemet innan det kommer ett, eller flera nya som bara byggs på. Var ska man då få sina krafter och sin motivation ifrån? Det är svårt det där...

För övrigt idag så har jag varit iväg och handlat en hel del mat tillsammans med pappa (: Så nu är det uppfyllt i alla skåpen och kylen igen, great! Väntar på att Simon ska komma hem från skolan så vi kan fixa iordning dagens middag, ugnsfalukorv och potatismos mums! Har en hel del äpplen här hemma med som jag ska göra något utav, har bara inte bestämt mig för vad ännu :/ Får klura på det och kolla runt på nätet efter något kul kanske.

Tjing!